|
Ofta talas det om att vissa hundar är intelligenta och kloka , hundar som
förefaller ha en förmåga att förstå sammanhang och kunna förutsäga vad som
ska ske.
Men innan vi bestämmer oss för om hundar är intelligenta eller inte , måste
vi först definiera vad vi menar med intelligens.
Intelligens är ett begrepp som är svårt att förklara även när det gäller
människor. I vårt västerländska urbaniserade samhälle menar vi att
intelligens är att framgångsrikt kunna handskas med information på ett
snabbt och effektivt sätt. Det vi menar med intelligens är således en
produkt av vad det moderna samhället kräver av oss för att vara
framgångsrika. Framgång blir på sätt och vis en måttstock på de egenskaper
vi främst knyter till begreppet intelligens.
Med samma tankesätt blir av naturliga skäl intelligens för en bushman i
Centralafrika något helt annat. Likaså , för en räv , en skata eller ett
rådjur , eller en hund.
Vi kan också se intelligens som ett mått på en individs förmåga till logiskt
tänkande. Med logiskt tänkande menas förmågan att utifrån två olika förlopp
eller skeenden förutsäga eller dra slutsatser om ett tredje .
I sin enklaste form kan detta illustras av situationen då vi ser två bilar
närma sig varandra på samma sida av en väg. Vi kan utgå från denna
iakttagelse , dra den enkla slutsatsen att bilarnas bana kommer att korsas –
de kommer att krocka
Tämligen klart är att hundar och de flesta andra däggdjur saknar förmågan
till logiskt tänkande. Detta får en mängd konsekvenser för hur hundar
fungerar i olika situationer.
Om man betraktar hunden som intelligent eller inte , beror på vad man jämför
med. Hundens lukthjärna är mycket större än människans. När det enbart
gäller denna sinnesfunktion är hunden trots allt intelligentare än människan
.
Lever i nuet
Om vi i det fortsatta resonemanget utgår från att hundar saknar förmågan att
kombinera händelser och upplevelser via logik – vad får det för konkreta
konsekvenser?
För det första innebär det att hunden lever i nuet , den reagerar
ögonblickligen på de retningar som den för stunden exponeras för. Den drar
inte slutsatser som resulterar i att den ignorerar viss information.
Låt oss ta ett exempel! En hund i passivitet får förväntningar så snart
något händer runt omkring den.
Byter husse kläder skapar själva klädvalet förväntningar. Kostymen och
finkläderna skapar förväntning på passivitet , hunden går och lägger sig i
korgen. Tar husse däremot på sig jaktkläderna , blir förväntningarna
annorlunda.
Likaså reagerar draghunden med att stressa upp sig när vi tar fram selen.
Men dessa förväntningar får hunden oberoende av omständigheter i övrigt.
Hunden reagerar likadant när ryggsäcken packas under våren , som under
jaktsäsongen . Om husse tar fram bössa och ryggsäck mitt i sommaren
associerar hunden omedelbart till jakt. Men om hunden hade gjort likadant ,
hade husse med logiskt tänkande analyserat den faktiska situationen , och
därmed kunnat dra slutsatsen att det inte blir någon jakt. Hundens
intelligens består framför allt av dess förmåga att enbart bilda
associationer. Draghunden reagerar med samma förväntningar mitt i sommaren
när det är 25 grader varmt ute , och mer än hundra mil till närmaste
snödriva , som den gör mitt i vintern.
Den klarar helt enkelt inte att förutsäga effekten av att det är vår , eller
av att det inte finns snö ute.
Den reagerar direkt och utan eftertanke på den retningsbild den exponeras
för.
Praktiskt innebär detta att vi kan styra en hunds förväntningar kraftigt.
Det gör med tiden det möjligt att styra dess sinnesstämningar i önskvärd
riktning. Börjar hunden stressa upp sig när vi packar ryggsäcken , på grund
av att denna ritual skapar en viss förväntan , kan stressen brytas om vi
skapar en ny förväntan. Vi kanske ger hunden ett bestämt liggkommando ,
vilket i stället skapar en förväntan på passivitet så att hunden slutar
stressa.
|
Rädsla och flykt
En annan konsekvens av att hundar saknar förmåga att logiskt förutsäga
händelser , är att den inte heller kan förutsäga fara. Sådana situationer
undviks i stället framför allt genom att hunden visar rädsla. Reaktionen vid
rädsla är undvikande beteende eller flykt , om reaktionen är kraftig.
Framför allt nya upplevelser , sådana som hunden inte tidigare varit med om
, eller situationer som den tidigare upplev som obehagliga , utlöser
rädslereaktioner.
Hunden som står på banvallen och ser tåget närma sig , avlägsnar sig inte
därför att den förutser en fara (det förutsäger förmåga till logiskt
tänkande) utan därför att situationen framkallar rädsla och flykt
En hund som inte reagerar med rädsla i en sådan situation står helt enkelt
kvar , oförstående om vilka konsekvenser detta får. Jag har själv upplevt
hur en sådan hund , en taxtik , stod och skallade mitt i vägen mot en
annalkande timmerbil som uppenbarligen på något sätt upprörde henne. Bilen
hann inte bromsa utan körde helt enkelt över taxen , som dock hamnade mellan
alla hjulparen och helt oskadd , men något omskakad , stod kvar på vägen
sedan bilen passerat. Och det är föga troligt att taxen förstod
konsekvenserna av sin litenhet. Unik information
Hunden har tillgång till information som vi inte har. Inte sällan är det
förklaringen till att de reagerar
” märkligt ” . Starka sinnesstämningar som vi ger uttryck för , förstår
hunden inte i sig , men kan likväl få en känsla av dem genom de lukter som
vi själva avsöndrar.
Enkelt uttryckt kan vi säga att hunden kemiskt tolkar våra sinnesstämningar.
Hundar som vi har särskilt god kontakt med , hundar som är särskilt
uppmärksamma på oss , påverkas mer av våra sinnesstämningar , som ” smittar
av sig ” på hunden .
Hundar har en enastående förmåga att bilda associationer , det vill säga
förknippa retningar till varandra därför att dessa uppträder nära varandra i
tid. Denna förmåga är så väl utvecklad att det ibland ger intryck av att
hunden verkligen kan tänka logiskt. Ett omedvetet ögonkast mot köksklockan
associeras lätt till att vi väntar besök , hunden går och lägger sig
förväntansfullt framför dörren. På så vis kan små , för oss ofta obemärkta
saker , associeras till olika typer av händelser och skapa förväntningar av
olika slag. Med tiden kan detta leda till att en hund reagerar på ett sätt
som gör att den verkligen ser ut att tänka. Men det handlar inte om att
hunden har förmågan att tänka logiskt , utan snarare om att den genom en
inlärningsprocess lärt sig att reagera på ett visst sätt.
Den som själv haft några hundar har säkert också iakttagit skillnader hos
dem , som gärna beskrivs i termer som att någon av dem var klok och
intelligent , medan en annan i skaran var ointelligent eller dum. Dessa
beskrivningar avser skillnader som på intet sätt har att göra med de olika
hundarnas fallenhet för att lösa problem av olika slag , utan beror mer på
skillnader i de olika hundarnas psyken som påverkar deras uppträdande. En
lugn och mentalt stabil hund blockeras mer sällan av obefogade
rädslereaktioner , bildar snabbare ändamålsenliga associationer och
uppträder på det hela taget mer rationellt i olika situationer. Men detta
har då mer att göra en hunds förmåga att i varje enskilt ögonblick urskilja
nyanser i retningssituationen , än på förmåga till logiskt tänkande.
Motivation
Vilka associationer en hund bildar påverkas även av vad som motiverar den.
Associationer bildas snabbare vid höga motivationslägen och påverkar därför
också vad hunden lär sig. En jakthund lär sig snabbt olika strategier under
jakten , därför att den under jakt arbetar på ett högt motivationsläge.
Samma hund kan ha svårt att lära sig andra saker helt enkelt därför att den
inte är motiverad i denna situation.
Visst kan vi säga att vissa hundar är intelligenta medan andra inte är det.
Men då talar vi om
” hundintelligens ” . Med samma definition av begreppet intelligens som vi
har för oss människor kan hundar inte betecknas som annat än dumma. Och
egentligen ska vi vara tacksamma för att det är så. Våra hundar gäckar oss
alldeles tillräckligt trots att de bara är intelligenta på hundars vis .
Saxat ur Jakthunden Nr: 1 – 94 Erik Wilsson
|
